30 september 2010

positiva dagen

Jag accepterade förfrågan till ett event på Facebook härom dagen: "positiva dagen". Den är idag. Det innebär att man enbart får skriva glada statusar. Så jag skriver all skit här istället.

Jag försov mig och missade halva tvättiden. Jag skyndade mig ner till tvättstugan för att hinna tvätta lite i alla fall och glömde nyckeln. Så där stod jag, i trapphuset och tog mig varken in i min korridor eller tvättstuga. Där stod jag i tio minuter, iklädd sovt-shirt och mysbyxor och med håret på ända, innan jag vågade ringa på hos en korridorsgranne som nyvaken kom och öppnade. Då hade halva huset gått förbi, på väg till universitetet.

Jag var precis nere och hämtade upp tvätten. ALLT var blött, fortfarande... Nu ska jag förvandla mitt lilla rum till en tvättstuga.
Positiva dagen? Jo de!

29 september 2010

onsdag

Jag har varit och sett Magnus Betnér. Behöver jag skriva mer? Ni fattar va?
Det var svinbra och jag nästan dog av skratt. Killen är klockren.

28 september 2010

tuesday

Jag har satt upp gardiner i flera lager. Jag har skorna på mig inomhus. Jag åt just korv, rostat bröd och te till kvällsmat. Jag är klädd i en tisha med Union Jack på. I'm feeling very british today!


(om man bortser från sushin jag åt på stan med Natalie, alltså..)

27 september 2010

den här texten skrev jag i tisdags

Nu ska jag säga vad jag tycker om något som verkligen spelar roll. Det händer inte ofta i den här bloggen och aldrig förut så här utförligt, men någon gång måste ju vara den första.



Jag kanske borde vara nöjd efter Alliansens seger i söndagens val. Jag klarar mig bra på den politik som röstats fram i Sverige. Kanske gynnar den mig till och med. Jag är medelklassunge och kommer från ordnade hemförhållanden. Min pappa arbetar som ekonom och min mamma är socionom. Akademiker med andra ord. Jag är frisk och har aldrig haft hål i tänderna. Jag kommer inte att behöva söka jobb som ung och outbildad igen. Det är så länge kvar tills jag blir gammal att jag knappt kan föreställa mig det.
Visserligen kommer förmodligen inte mitt studiebidrag att höjas markant under studietiden men jag har en billig livsstil, är nöjd med köttfärssås 4 dagar i veckan om jag måste och klarar av att betala hyran varje månad. Skulle det mot all förmodan gå åt helvete ändå så har jag en fantastisk familj som jag vet skulle ställa upp för mig.
Dessutom måste man backa hela fyra generationer för att hitta blod som inte är svenskt i mina ådror. Och då är det inte arabiskt, afrikanskt eller ens spanskt, utan tyskt.
Så varför klaga? Borde jag inte vara glad och nöjd att en regering har tillsatts som inte verkar komma att påverka mig negativt, utan kanske rentav i en positiv riktning?
Det är jag inte. I fyra år har vi haft en regering som steg för steg brutit ner den välfärd som det tagit svenska folket över 100 år att bygga upp. Allt för att en stor del av svenskarna fastnat med blicken djupt ner i plånboken och glömt bort att lyfta den och se sig omkring. Samhället har blivit så individfokuserat att vi misstar välfärd för att handla endast och bara om oss själva här och nu. Vi hör "jobb" och reflekterar inte ens över vilken typ av jobb det är som skapas eller vad de tjänar för samhällssyfte. Vi hör "skattesänkningar" och förväntar oss att skola, vård och omsorg på något mirakulöst sätt ändå ska fungera lika bra som förut.
Andelen människor som lever på eller under existensminimum ökar. Vi får en allt större underklass. Pensionärerna får det sämre. Cancersjuka utförsäkras. Skolan drabbas av nedskärning efter nedskärning. Och trots löften om jobb står fler arbetslösa än någonsin. Men medelklassen och övre arbetarklassen får några fler hundralappar i plånboken varje månad och det är ju det som räknas, eller hur?
Jag kommer att klara mig bra genom det här. Det är samhället i stort jag är orolig för och människorna runt mig. De barn som ska gå i en skola där det elitsatsas från lågstadienivå, de unga som inte har lust eller möjlighet att plugga på universitet, läkare som tvingas skura golv för att deras efternamn råkar klinga utländskt och de gamla som arbetat hela sitt liv för ett samhälle som nu sviker dem när de behöver det som mest. För en sak måste vi ju erkänna för oss själva: alla har inte möjligheten från början. Ett barn med funktionsnedsättning (ADHD, Asperger, Autism etc) klarar inte en skola där prestationsförmåga och resultat är det enda som räknas. Barn väljer inte heller var de föds eller i vilken familj. Stökiga hemförhållanden, segregation och föräldrarnas inkomst kommer att spela större roll i det nya Sverige än innan. Det spelar heller ingen roll hur många olika vårdalternativ det finns att välja mellan om du inte har möjlighet att betala för det du tycker verkar bäst. Det Sverige som växt fram i fyra år och som vi måste möta i fyra år till framöver skapar en skara andra klassens medborgare. Är det verkligen ett sådant Sverige vi vill ha?
I valrörelsen har det handlat mycket om hopp hos och för de unga. Men vad jag känner nu, när jag tittar på söndagens resultat är enbart sorg och besvikelse över att aldrig som vuxen få uppleva den välfärdsstat som jag varit så stolt över.

jag vet att det är svinkallt ute...

...men jag tänker fortsätta använda min jeansjacka i några veckor till. Hösten och förnuftet får säga vad fan de vill.

Nu ska jag lyssna på Leonard Cohen och läsa klart kapitel 5 i "mellan det triviala och det outsägliga". Over and out.

glatt

Jag fattar inte. När jag loggar in för att se mitt kursschema på studentforum blir adressen helt knasig... Jag undrar vad de syftar på. Reaktionerna folk får när de läser litteraturlistan? I don't think so...

26 september 2010

kött fifan

Jag äter müsli till middag. Planen var att tina de 2.2 kilo köttfärs jag hade i frysen och göra ett storkok köttfärssås. Men vet ni hur lång tid det tar att tina så mycket köttfärs?
Jag försökte köra på den naturliga vägen först och plockade ut köttfärsen ur frysen i morse för att tina den i rumstemperatur. Det gick inte. Micron går för fullt nu och har gjort det i snart 20 minuter och ändå har jag bara tinat hälften. Det blir nog spagetti och köttfärssås till kvällsmat vid niotiden ikväll eller något.

gitarrer, digestivekex, kor och balkonger

Jag och Tess har nog världens dåligaste humor.

Och världsrekord i internskämt.

curry!

Det här är mitt badrum. Det där som jag ringat in högst upp är en ventil (heter det så? Ventilationsgrej..). Den driver mig till vansinne. På andra sidan ventilen (?) finns nämligen ett kök. Så fort någon lagar mat, så luktar det hemma hos mig. Dagens doft är curry...

25 september 2010

hopplöst

Jag kröp upp i sängen med boken "Människors undran" som jag hade tänkt ta mig igenom åtminstone halva av idag. Tio minuter senare sov jag som en stock med näsan i boken! Hur ska detta gå?

23 september 2010

kinamuren-rockbar-strömpis

Igår var ett gäng från klassen och käkade kinamat ihop. Hur trevligt och gott som helst. När tallrikarna var tomma var det ingen som ville gå hem så vi drog vidare till Rockbar snackade skit och drack öl. Vid tiotiden var vi fortfarande några som inte ville hem, så vi stack till Strömpis och skakade lite rumpa och jag och Angelica drack drinkar som smakade solnedgång på Olssons brygga.

Trevligt folk och öl på Rockbar.

Man får nog leta efter bild som är mer PARTY än den här! 
Partybild 2.0 liksom...

Strawberry Daiquri och rosa glitter! Vad annars?

21 september 2010

dagens rapport:

*Jag har skrivit en jättejättelång insändare och skickat till några tidningar. Sedan i söndags har jag tyckt så mycket saker och det var skönt att få sätta några av alla mina tankar på pränt. Jag la dock ribban svinhögt när jag valde var jag skickade den, så jag har inga större förhoppningar, men det känns bra ändå.
*Jag är för övrigt med i en annan tidning idag, Campus. En liten kort trefrågorsintervju om livet i Örebro. Jag är felciterad och ser knäpp ut på bilden. Det känns mindre bra.
*Jag sover numera som en prinsessa eftersom jag hängt upp filmaffischen till världens bästa film över sängen. Bara jag får ommålat och slipper fängelsefärgen på väggarna så kommer jag ha Studentgatans snyggaste lägenhet. Lätt.


20 september 2010

R.I.P Sverige

Ur led är tiden.


Egoism och rasism vann över solidaritet och jämlikhet. Jag är mållös och har nog aldrig varit mindre stolt över mitt land.

19 september 2010

19:e september

Jag insåg just att det är söndag. Valdag. Jag ger er den här låten och hoppas att budskapet går fram. Det är tänkvärt och det svänger som sjutton!


Leos dop



//En mycket stolt gudmor!

17 september 2010

sweet home!

Jag har väl inte glömt bort att berätta att jag kommer från den vackraste platsen i världen? Jag, mamma och lillebror var på utflykt idag. Vi grillade korv, drack kaffe och bara njöööt! Mangskog är som vackrast så här års. Jag önskar att bilderna gjorde verkligheten rättvisa!





16 september 2010

höst på min planet

Jag kanske borde åka utomlands.
Du säger att jag borde se mig kring.
Men jag har inte tid med någon annanstans.
Har inte lust med massa "någonting".

Jag vill se frost ur varje sommardagg.
Jag vill se skymning mitt i rusningen.
Jag vill se vimlet byta ytterplagg.
Jag vill se löven byta färg igen.

Du säger att jag har en liten värld,
men den är större än begär.
Jag vilar under himmelen
i höst på min planet.
Jag sjunger för mig själv,
fastän jag vet
att sånt kan kallas ensamhet.

godnatt

Jag tog en paus i tentaskrivandet och drog på fest. Klockan 17.05 slutade jag skriva och började göra mig iordning. 35 minuter senare var jag så klar jag skulle hinna bli och satte mig på cykeln och trampade som en dåre till systemet inne i stan, där jag flåsande kom in genom dörrarna 5 minuter innan de stängde. Med tre cider i en lila kasse mötte jag sedan upp Emelie och vi stack till BikBok och köpte en gammalrosa tunika-sak som jag tänkte ha på mig på lördag.
Sen stack vi till Högströmska gården. Vi käkade halväcklig hamburgertallrik och partade med amerikanskt college-tema. Det innebar bland annat ett liveband. Detta band hade dock inget namn och det tyckte jag att de skulle ändra på. Då döpte de sig till "Louise 89" (uttalat på klingande engelska såklart!). Det ni!
Jag, Emelie och Frida dansade mest och drack minst av alla och sen droppade vi av, en efter en. Jag gick sist av oss tre och var hemma redan 23. Sedan dess har jag hunnit med att skriva klart hemtentan! Och välja skor inför dopet! Jag är nöjd! TVÅ saker mindre att göra imorgon!


(Har jag blivit bäst på att uppdatera bloggen eller vad???)

15 september 2010

i did it!

Me for president!

Okej, det behövs kanske en del redigering men det är i princip klart:)

ett litet löfte

Jag har ett delmål. Klockan ett ska jag ha skrivit klart den inledande hälften av min hemtenta, det vill säga den där jag beskriver alla de olika inriktningarna av samhälls- och beteendevetenskap.

Så. Nu har jag publicerat det offentligt. Om jag inte uppnår målen i tid nu så kommer jag få skämmas för allmänheten. Ungefär som med Reinfeldt och arbetslösheten. Fast jag har ju inte befogenhet att sänka skatterna så att ni glömmer bort mina misstag. Alltså är jag tvungen att göra som jag sagt.

Jag återkommer vid ett-tiden med en rapport.

14 september 2010

blogawards

Jag har fått en blog award av världens bästa Elin. I priset ingår att jag ska berätta 7 sanningar om mig själv som ni kanske inte visste. Here we go:
1. Första gången jag såg "Shakespeare i love" grät jag i 20 minuter efteråt. Jag gråter nästan alltid till film, det spelar ingen större roll vilken det är, men 20 minuter är mitt rekord. Jag var kanske 15 år.
2. Jag har sammanlagt 31,9 timmar Bob Dylan på min dator.
3. Tre gånger i mitt liv har jag impulsivflyttat; till Irland, Norge och Örebro. Ingen av de flyttarna var planerad mer än en månad i förväg.
4. Jag har inte övningskört på två år och tror fortfarande på fullaste allvar att jag snart ska ta mitt körkort.
5. Mitt rum hemma i Värmland är aldrig städat. Där ligger det kläder överallt och dammråttor i hörnen. Mitt Örebro-hemma ser däremot oftast ut som man kan tänka sig att det gör hos städtanten Evelyn i "Äntligen Hemma". I alla fall så länge man inte öppnar garderoberna.
6. Jag jobbar bäst under extrem tidspress och brukar skjuta upp saker med flit. Det är för övrigt precis vad jag sysslar med just nu. Jag BORDE skriva mer på hemtentan innan jag somnar.
7. När jag ska plugga sitter jag helst inte vid ett bord, utan slänger alla kuddar jag äger på golvet och bygger upp en arbetsplats á la på Jesu tid. Mer oergonomiskt än så blir det nog inte.

Jag ge härmed awards till: Dani, Liz, Sofi och Vicky.

capiche?

"Att betala skatt är ett sätt att hjälpas åt". Bamse är bra klok han!

yess!

Vi har fått hemtentan! Fy fan vad underbart! Nu ska här skrivas så tangentbordet glöder!

Lät jag positiv nu? Det var det som var meningen...

segt

Jag är nog världens långsammaste människa på morgonen. Inte det att jag är särskilt morogntrött eller så. Jag är bara långsam. Jag vaknade klockan 08.00. NU är jag redo att åka till stan och köpa doppresent till världens gulligaste unge som ska döpas på lördag!
13.15 har vi introduktionsföreläsning i genusvetenskap. Mina förväntningar är skyhöga. Vi får hemtentan klockan 12 och jag har tvätttid klockan 16. Sen kommer pappa på besök vid sjutiden. Busy day...

13 september 2010

whoever said "less is more" had probably never had quite enough "more"

Lite bilder från veckan som gick. Helt galet. Som sagt, jag ha hunnit med lika många traditionella utgångar på en vecka som jag gjorde under hela sommaren. Med traditionell menar jag förfest, krogen, dansa, margarita. Typ. Jag räknar alltså bort festivaler.

I onsdags fyllde jag 21. Dessa fyra fina flickor kom hem till mig och firade det faktum att jag nu får dricka öl i USA. Vi åt fransk chokladtårta och skålade i champagne.

Sedan bar det vidare mot stan på pubrunda. Lovisa och jag hamnade i samma grupp och vinkade ajöss till resten av gänget och hej till Pegah som också var i vår grupp. Jag fick gratisdrinkar och på Harry's stämdes det upp i allsång på "Ja må hon leva" till min ära. Pubrundan avslutades på Ritz där jag tappade bort folk, letade efter folk, hittade dem och dansade. En helt enkelt fantastisk födelsedag.
(Fram emot slutet av kvällen kom det fram en kille till mig, ryckte åt sig min nollebricka och åt upp halva. Två stora bett och sedan ett frenetiskt tuggande. Jag har ingen aning om varför. Sen bara vände han sig om och gick. Bilden ovan kan således vara den allra sista som någonsin togs på min nollebricka medan den fotfarande var hel och fin. Och så syns den inte ens...)

På fredag var det dags för nästa fest. Jag råkade hamna på förfest med fel nollegrupp, men var lika välkommen för det. Jag hade med mig chips. Vem vet, det kanske var därför?

Frida och Saga, två mycket söta tjejer. Jag och Frida kvävde hysteriska fnitterattacker mest hela kvällen. Vid ett tillfälle fick vi gå ut på balkongen och fnittra av oss lite. Vi har nog ganska knasig humor vi två. Men väldigt kul ihop! Och det finns vissa saker som man bara måste skratta åt.

Efter förfesten drog vi till Kåren där vi dansade och diskuterade politik. Strax före två stack vi till Publicum , käkade korv och snackade med overallare. Jag passade på att smita in hemma hos mig och byta skor och hämta det lilla som var kvar av min födelsedagstårta. Den åt vi sedan upp på väg till efterfesten. Efter den efterfesten hamnade jag och Malin på ytterligare en efterfest och vi kom inte hem till mig förrän vid femtiden. Malin slaggade på mitt golv och på morgonen när hon åkt kröp jag själv ner på madrassen och sov en stund till. När jag vaknade var det bara att börja göra sig iordning för ytterligare en fest.

Malin, Jag, Angelica , Rebecka och Sofia på lördagens förfest. Den här gången var det Malin som hade med sig chips.

Anna drack vinfestis och satt på VIP-platsen vid fönstret.


Sen blev det fest i en korridor. Jag posade i vanlig ordning. Här med söta Sofia. (Och knäpp frisyr)

På väg till Conventum och It's SÅ blev jag och Frida akutsugna på....glass!?


Jag blev typ frälst. Miss Li var helt otroligt bra...

...och Anna och mej stod allra, allra längst fram!

Teddybears var också jättebra. Världens himla drag. Vi dansade oss sjösvettiga. Sen delade jag och Anna på en taxi hem. Jag tackade nej till en efterfest. Gick och la mig och vaknade inte förrän kvart över tolv dagen därpå. The rest is history.
Det var väl det. Ett långt inlägg blev det och en lång vecka har det varit. Men oj, vad kul jag har haft!

12 september 2010

ungefär så söndagig som en söndag kan bli

Idag har jag gjort nästan exakt ingenting. Jo, jag strök alla mina skjortor och en hel hög med klänningar bara för att jag kände att jag behövde göra i alla fall någnting av värde. Det var också dagens största händelse. Klockan kvart över tolv smsade mamma och undrade om jag glömt lillebrors födelsedag (vilket jag såklart inte hade). Då vaknade jag. Jag kan inte minnas när jag sov så länge senast. Jag har inte lämnat korridoren alls sedan dess och dagen känns lite bortkastad. Men å andra sidan tror jag att den här var vad jag behövde. Jag är helt slut efter den här veckan. Det är inte det lättaste att ställa om från tre utekvällar på hela sommaren till lika många på en vecka. Återkommer imorgon med lite bilder. Just nu strejkar min kamera. Den gillar nog inte att jag använde vanliga batterier igår. Laddningsbara ska det vara. Han är kräsen, min kamera.

Som sagt så fyllde min älskade lillebror 12 år idag! Vi ska fira våra födelsedagar i efterskott när jag kommer hem till helgen och gratta varandra.

7 september 2010

tisdag

Jag och Payan, min korridorsgranne, har städat köket. Jag har nog aldrig sett ett ofräschare kök. I alla fall inte på de här sidan Nordsjön. Vems det andra köket var kan få bli osagt...
Det är i alla fall helt galet rent nu. Jag tror att vi har studentgatans renaste kök och matplats. Vi höll på i över två timmar. Mina händer ser ut som russin!

Om en timme och femton minuter fyller jag 21. Det känns vuxet. Stort liksom.

3 september 2010

update

Jag är inte sämst på att uppdatera bloggen. Jag ville faktiskt. Men kunde inte... Mitt internet har inte fungerat. Mattias och Lutfi var här för en stund sen och fixade till det. Tydligen har jag lyckats stänga av något. Nätverkskortet kanske det var? Jag har inte en blek aning. Jag och datorer går verkligen inte ihop! Tur att det finns snälla systemvetare som kan hjälpa stackars hjälplösa mig!!

En snabb resumé av vad som hänt sedan sist:
*Jag har börjat skolan! Jag tror att jag har hittat rätt. Allt är superintressant!
*Jag har flyttat in i min korridor. Det blev fint trots världshistoriens hemskaste färg på väggarna. Jag ska få omålat dock, någon gång under höstterminen. Då blir det någon slags vit färg. Mycket mera "jag" än khaki-färgen som just nu pryder mina väggar.
*Varit på nollningsaktiviteter och träffat en massa kul folk!

Nu sitter jag här i mitt fina rum och lyssnar jag deppig musik på Spotify trots att jag är hur lycklig som helst, äter rostad majs och försöker ta mig igenom text om statskunskap. Hur man kan skriva en så tråkig text om något så intressant är för mig en gåta...
Kort och gott: jag lever studentliv igen och jag gillert!