26 november 2009

...och jag som ville leka scientolog...

San, Mangskog. Torsdag vid halv tretiden. Jag och hunden är ute och går. En bil saktar in brevid oss och en man kliver ut.
"Hej, bor du här i närheten? Jag är lite vilse. Det var inte en enda människa längre bort på den här vägen, bara sommarstugor".
Nix, han ville inte att jag skulle visa honom vägen till Edane, fråga var Ica ligger eller nåt i den stilen. Han ville prata om bibeln! För första gången på evigheter stötte jag ihop med ett tvättäkta Jehovas Vittne. Dock fick jag inte användning för alla de klockrena kommentarer jag och Elin funderade ut en gång för länge, länge sedan som vi skulle kläcka nästa gång de kom och ringde på. Kanske berodde det helt enkelt på ett jag inte hade någon dörr att stänga igen eller kanske på att jag hade glasögonen på. Jag skulle inte göra en fluga förnär iklädd glasögon. Jag blir så snäll när jag sätter på mig dem. Och lite feg.

Synd dock, nu måste jag vänta ytterligare 5 år innan jag kan svepa in mig i närmaste sjal och öppna dörren med ett "Allaaaaah Akhbar", sjunga Hare Krishna-hymner eller leka scientolog... Den bästa ursäkt jag kunde komma på var att jag var tvungen att skynda mig hem för att lillebror snart kommer hem med bussen. I och för sig var det ju helt sant, men inte alls lika kul! En liten broschyr fick jag med mej i alla fall. Han verkade nöjd.

För övrigt så får man inga mejl, även om man stirrar så mycket man bara kan på sin Inbox.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar